Image

Sophie Ekman


Jag har arbetat i fyra decennier som skolläkare varav 30 år som skolöverläkare i Solna.

Tillsammans med läkare kollegor från föreningen Läkare Mot AIDS grundade vi Stiftelsen Läkare Mot AIDS Forskningsfond 1987 . Har varit dess fund-raiser och har med egna insatser speciellt på World AIDS Day byggt upp det kapital som sedan 1 dess delats ut i miljonbelopp varje år till hiv-forskning.

Likaså på eget initiativ och utan kostnader har jag drivit stora folkhälsokampanjer inom skolhälsovården och engagerat flera samhällsaktörer. På bred front har jag sökt verka för att förbättra barns hälsa, allt från anti-drogkampanjer som Just Say No till världens första anti-rökkampanj riktat direkt mot föräldrar med gratis nikotinersättningsmedel. Dessa två års arbete ledde till åldersgräns på tobak på 18 år.

Lika viktigt har varit att också verka hårt för att samhället och skolan tidigt skall upptäcka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism, innan det blir psykiska pålagringar. Allra viktigaste för mig som skolöverläkare och skolläkare sedan 70-talet arbetar för att återupprätta den traditionella skolhälsovården som den varit fram till 2010.

God hälsa och sömn är viktig för elevernas studier


Vad är elevhälsan?
I varje skola finns elevhälsan där olika professioner som skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog försöker skapa så bra hälsomiljö som möjligt för barnen. Rektor bestämmer tillgången av de olika professionerna.

Hur är skolans hälsofrämjande arbete viktigt för elevens hälsa och bästa studieresultat?
Hela elevhälsan bär stort ansvar. För mig har skolhälsovården i elevhälsan en extra stor och viktig funktion eftersom barnen där möts i absolut sekretess och där finns skolsköterska och skolläkare, som är speciellt utbildad personal i omvårdnad och medicin och följer hälso-och sjukvårdslagen.

Jag har varit skolläkare och skolöverläkare ett helt liv. Jag är övertygad efter ett långt liv som skolläkare och skolöverläkare att skolsköterskan och skolläkaren är av yttersta vikt i varje skola eftersom barnets inre hälsa är helt avgörande för skolresultaten.

I skolhälsovårdens mottagning finns skolsköterska vars yrke är omvårdnad och att skolläkaren tidigt upptäcka sjukdomar och funktionsnedsättningar samt att skolsköterska och skolläkare tillsammans göra allt för att barnen skall må bra. Övriga professioner i elevhälsan bidrar också med sina professioner.

Hur fungerar skolhälsovårdsmottagningen?
På skolhälsovårdsmottagningar med skolsköterskan och skolläkaren kan barnet och även föräldrarna i sekretess vända sig med stora och små bekymmer. Likaså känna att de blir sedda och får en stunds avkoppling. För ett barn är det alltid avgörandet det individuella mötet i skolhälsovårdsmottagningen. Ibland och väldigt ofta räcker det med en stunds samtal med skolsköterskan. Ibland kopplas skolläkaren in, ibland övriga inom elevhälsan. Väl så ofta känns skönt att få koppla av en stund i vilrummet hos skolsköterskan.

Hur gör ni på Christinaskolan?
I Christinaskolan har vi skolsköterska syster Charlotte, som arbetar fem dagar i veckan. Barnen tycker väldigt mysigt och skönt att veta att dörren till skolhälsovårdsmottagningen och till syster Charlotte alltid är öppen alla dagar som barnen är i skolan. Skolläkare Sophie Ekman kommer en dag i veckan.

Har ni någon erfarenhet av tyngdtäcken?
Vi har tyngdtäcken hos skolsköterskan och i våra lugna rum. Barn kan tycka att det är extra skönt att få dra på sig en filt eller ett tyngdtäcke som omsluter barnet och ger en känsla av skön närvaro av tyngd och värme.

Är skolresultaten direkt sammankopplade med att barnen är utvilade?
Sömnen är avgörande för barns hälsa och välbefinnande. Alldeles för många barn sover för lite och får inte den djupsömn de behöver.

Varför är sömn så viktigt?
Svaret är cellerna behöver vila. Det måste varje dag finnas en tid när intrycken minimeras i hjärnan. Då kan nervceller kan repareras på sina mikroskador och finjusteras för att verka optimalt.

Vi sover i stort bort en tredjedel av vårt liv. Varför? Svaret är enkelt för alla celler i kroppen behöver hela tiden repareras, ett ständigt underhåll. Kroppen består av ett oändligt antal celler, som var och en är en självständig enhet med ett skal och inuti varje cell sker en rad uppgifter som alla styrs av generna som ligger i varje cells kromosomer. Vi måste inse att varje cell är levande materia. Såväl cellens skal samt alla de kemiska reaktioner som sker inuti varje cell är förutbestämt av generna som kodar vilka uppgifter som skall utföras. Cellerna blir vare dag lite slitna och det sker ett evigt reparationsarbete. Så man kan förenkla och säga att under vakenheten uppstår små mikroskador på cellens yta bland annat på grund av strålning, oxidativ stress eller vanlig cellaktivitet. Cellerna försöker ständigt reparera men under natten sker mindre intryck. Cellerna lagas därmed mer effektivt eftersom cellernas aktivitet minskas. I flesta kulturer vilar människan en dag i veckan. Nervcellerna behöver likaså vila från sitt arbete varje natt många timmar för att orka arbeta optimalt och minimera slitaget.

Finns det andra faktorer än sömn som är viktig för barns och vuxnas hälsa?
Vi vet idag det som kallas epigenetik, dvs även yttre påverkan av cellerna påverkar arvsmassan. Förut trodde vi bara generna styrde vårt liv nu vet vi både arvsmassan och miljön. Miljöfaktorer som är positiva för cellen är sömn och mindre stress i tillvaron. Negativa miljöfaktorer för cellen är rökning, ljus och ljud från smartphones och surfplattor. Viktigt att barn under två år inte utsätts överhuvudtaget för smartphones eller surfplattor. Nervcellerna hos ett barn är så sköra och outvecklade så de skall inte störas i sin utveckling. Hela förskoletiden borde naturligtvis surfplattor och smartphones minimeras så inte nervcellernas mognad i lugn och ro äventyras.

Hur viktigt är det att ha respekt för vila och sömn?
Djupsömn och god sömnkvalité är av yttersta vikt för barn liksom vuxna för att orka med allt vad som händer under en dag, såväl i skolan, i arbetsliv och fritid.