Torbjörn Åkerstedt



När vi sover sker hjärnans biologiska återhämtning och bränsleförrådet fylls på. Vid sömnsvårigheter avtar vår funktionsförmåga och på sikt kan konsekvenserna bli allvarliga. Att förbättra sin sömnkvalitet är därför något att sträva efter för att bibehålla såväl mental som fysisk hälsa

Torbjörn Åkerstedt är professor vid Karolinska institutet och Stressforskningsinstitutet, där han också ingår i en forskningsgrupp som fokuserar på stress, sömn och återhämtning och då särskilt på sömnens roll i trötthetsregleringen.

Här ingår också preventiva insatser som t.ex. stresshantering, sömnrådgivning och vakenhetshöjande åtgärder. Torbjörns forskningsområden är huvudsakligen; sömnreglering, stress och sömn, sömnkvalitet, arbetstider och hälsa, sömnighetoch säkerhet samt sömnighetens natur.

Torbjörn är också biträdande föreståndare för Stockholm Stress Center.

Frågor och svar

Om sömn och sömnproblem

Behöver man sova?

– Ja.

Varför behöver man sova?

– Därför att den biologiska återhämtningen av framför allt hjärnan sker då.

Vilken typ av återhämtning pågår?

– Hjärnans bränsleförråd fylls på, minnet konsolideras och onödigt minne rensas ut. Oönskade biprodukter från hjärnans energiomsättning rensas ut. Emotionell balans återställs.

Hur lång tid bör man sova?

– Individuellt, men en riktpunkt är 8.5 tim för 20-åringar och 6 tim för 60-åringar. Det finns dock viss individuell variation.

Är det farligt att sova dåligt?

– Litet grand, men får man ihop 5–6 timmar så räcker det för de flesta.

Är det farligt att inte sova alls?

– Ja, funktionsförmågan avtar dramatiskt redan efter någon dag och på sikt blir konsekvenserna allvarliga.

Vet man om man sover för lite eller för dåligt?

– Nja, ofta inte. Den som sover dålig överskattar i allmänhet problemen pga. av att man vid dålig sömn förlorar förmågan att bedöma sin sömn korrekt.

I de flesta fall sover man mer än man tror själv. Så länge man är rimligt pigg dagtid får man med största sannolikhet den sömn man behöver.

Är sömnmönstret ärftligt?

– Ja, i stor utsträckning, men sen kommer livsstil och hälsa in och påverkar.

Vilken del av sömnen är viktigast?

– Den djupa sömnen (N3) – den verkar innehålla mest återhämtning, men REM-sömnen (drömsömnen) har börjat anses som viktig för minne och emotionell balans.

Är sömnen före midnatt viktigast?

– Nej, det är första halvan av sömnen som är viktigast. Förr i tiden inföll den före midnatt. Nu har läggtiden förskjutits kraftigt.

Blir man galen av att inte få drömma?

– Nej, det är en gammal fördom.

Sover kvinnor sämre än män?

– Nej, inte objektivt sett. Däremot rapporterar kvinnor mer sömnstörningar. En förklaring skulle kunna vara att män inte märker att de sover så dåligt som de gör.

Sover man sämre med ökad ålder?

– Ja, litet sämre, men det verkar som att sömnbehovet minskar, så äldre (friska) ser ut att få den sömn man behöver.

Blir man tröttare med ökad ålder?

– Nej, tvärtom. De tröttaste bland vuxna är 20-åringarna. Piggast är man runt 60-70 år.

Vad stör sömnen mest?

– Stress och oro, därefter avvikande arbetstider, och sen sovmiljön (buller, barn, hundar, snarkare)

Varför är snarkning ett problem

– Därför att man vaknar när man får andningsvägarna blockerade och det fragmenterar sömnen och man får en hög dagtidssömnighet. På lång sikt kan andningsstörningar under sömnen leda till högt blodtryck och flera ämnesomsättningssjukdomar.

Varför snarkar man?

– Pga. avslappningen under sömnen. Den gör att andningsvägarna faller ihop en del. Har man sen trånga andningsvägar så snarkar man lätt. Fetma, stor tungrot, för mycket vävnad i gommen är orsaker till att andningsvägarna blir trängre.

Samma gäller alkohol och lugnande medel som båda ger avslappning.

Vilka åtgärder kan man vidta för att sova bättre?

– Svart, kallt och tyst sovrum. Fysisk aktivitet, regelbundna sovtider och att undvika stress (speciellt på kvällen) är andra viktiga åtgärder, liksom att undvika nikotin och alkohol.

Vad finns det för behandling?

– Standardbehandling är sömnhygien (se fråga 18) eller sömnmedel. Förstahandsvalet är dock kognitiv beteendeterapi för insomnia, men tillgången är relativt begränsad.

Sover alla djurarter?

– I princip, t.o.m. encelliga organismer ser ut att ha speciella viloperioder som man med litet god vilja kan kalla sömn.