Image

Kerstin Uvnäs Moberg


Kerstin är pionjär inom forskning om må bra-hormonet, välbefinnandets hormon, och en av de första att lyfta dess sociologiska och fysiologiska effekter under graviditet, amning och menopaus. I sin forskning har Kerstin Uvnäs Moberg bland annat funnit att må bra-hormonet dämpar smärta och oro, sänker blodtryck och minskar mängden stresshormoner hos bägge könen.

Kerstin Uvnäs Moberg var också en av de första att forska om om må bra-hormonets effekter vid interaktion emellan föräldrar och barn, samt även andra typer av relationer inklusive relationen mellan människor och djur. Idag är Kerstin Uvnäs Moberg en populär föreläsare med uppdrag över hela världen. Hon har skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar och böcker om om må bra-hormonet som översatts till flera språk.

Frågor och Svar om må bra-hormonet


Vad är må bra-hormonet?
– Må bra-hormonet är ett litet protein, en polypeptid som består av 9 aminosyror.

Var bildas må bra-hormonet?
– Må bra-hormonet bildas framför allt I två stora cellgrupper I hypotalamus, nämligen den supraoptiska och den paraventrikulära kärnan. Nerver från bägge dessa cellkärnor går ner till hypofysens baklob och därifrån frisätts må bra-hormonet till blodet. Andra nerver från den paraventrikulära kärnan går till olika reglerområden I hjärnan.

Hur verkar må bra-hormonet?
– Må bra-hormonet verkar genom att binda till speciella må bra-hormonets receptorer som finns på olika typer av celler i kroppen och i hjärnan. När må bra-hormonet binds till må bra-hormonets receptor, som sitter i cellmembranet, aktiveras olika funktioner i cellerna.

Hur frisätts må bra-hormonet från den supraoptiska och den paraventrikulära kärnan?
– Må bra-hormonet frisätts framför allt genom stimulering av olika nerver från till exempel livmoder, bröst, magtarmkanalen och huden. Lukt, syn och hörselintryck av behaglig och vänlig karaktär kan också aktivera må bra-hormonets frisättning. Även mentala upplevelser och tankar av positiv natur kan öka halten av må bra-hormonet. Vissa hormoner, exempelvis östrogen, ökar må bra-hormonet frisättningen och ibland även bindningen till må bra-hormonets receptorer.

På vilka olika sätt utövar må bra-hormonet sina effekter?
– Må bra-hormonet cirkulerar i blodet och är då ett hormon. När må bra-hormonet frisätts från nerver I hjärnan fungerar det som en signalsubstans och när det frisätts från celler ute I vävnaderna ger det upphov till lokala eller parakrina effekter.

Vilka effekter har må bra-hormonet?
– Må bra-hormonet har en mängd olika effekter. Vilka av dessa effekter, som kommer till uttryck beror på den inre och den yttre miljön. Må bra-hormonet drar ihop glatt muskulatur vilket kan leda till mjölkutdrivning eller sammandragning av musklerna I livmodern I samband med förlossningen må bra-hormonet stimulerar i princip alla typer av social interaktion (exempelvis modersbeteende). Olika typer av interaktion/beteenden stimuleras beroende på vilka individer som är inblandade och situationen. Må bra-hormonet skapar bindning mellan individer, särskilt mellan mor och barn men också mellan vuxna. Må bra-hormonet dämpar oro och inducerar lugn. Må bra-hormonet dämpar smärta och minskar inflammation Må bra-hormonet dämpar stress. Må bra-hormonet stimulerar läkning och tillväxt.

Hur påverkas må bra-hormonet av akut stress?
– I situationer som av en individ bedöms som farliga eller hotfulla, kan ovanstående må bra-hormonets effekter gå över i sin motsats, dvs individen försvarar sig och blir aggressiv i stället för att interagera vänligt, och stressnivån ökar.

Hur påverkas må bra-hormonet av långvarig stress?
– Långvarig stress och smärta leder nästan alltid till en minskning av frisättningen av må bra-hormonet och till minskade effekter av må bra-hormonet.

Hur aktiveras frisättning av må bra-hormonet via huden?
– Må bra-hormonet frisätts som en konsekvens av aktivering av olika känselnerver i huden. Lätta strykningar kan aktivera en subvariant av de omyeliniserade C fibrerna, s.k. Ct fibrer, som är kopplade till upplevelse av välmående. Även något kraftigare strykningar och även statiskt tryck kan utlösa frisättning av må bra-hormonet. Vid denna typ av stimuleringar framträder må bra-hormonets lugnande, antistress och läkande effekter tydligare. Dessa effekter medieras sannolikt vi tjockare myeliniserade nerver. Må bra-hormonet kan också frisättas genom att känselnerver i huden aktiveras av lätt till måttligt statiskt tryck på huden som till exempel vid hud mot hud-kontakt mellan mor och barn efter förlossningen. Tyngdtäcken kan också tänkas frisätta må bra-hormonet genom denna mekanism.

Finns må bra-hormonet i huden?
– Må bra-hormonet bildas i vissa av hudens celler och kan möjligen bidra till de effekter som utlöses av beröring.

Hur utövas må bra-hormonets effekter i hjärnan?
– Må bra-hormonet i hjärnan ger upphov till effekter genom att påverka funktionen i viktiga reglerområden. t.ex. genom att påverka aktiviteten i hjärnans belöningscentrum, stressaxeln och det autonoma nervsystemet. Detta sker genom att aktiviteten av andra kända signalsubstanser som Noradrenalin (NA), Dopamin (DA), Serotonin (5Ht) och Acetylcholin (Ach) påverkas.

Vad bidrar må bra-hormonet med vid förlossningen?
– Må bra-hormonet stimulerar livmoderns sammandragningar, men dämpar också smärta under förlossningen hos bägge. Dessa effekter kan bli långvariga.

Har fostret också må bra-hormoner?
– Fostret bildar sitt eget må bra-hormon som sannolikt ger upphov till liknande effekter som i mamman under förlossningen. Det skyddar bland annat fostret/babyn från skadliga effekter av låga halter av syre.

Vad gör må bra-hormonet efter förlossningen?
– Må bra-hormonet frisätts hos mor och barn vid hud mot hud-kontakt, vilket bland annat leder till ökad social förmåga, lugn och antistresseffekter.

Vad gör må bra-hormonet vid amning?
– Må bra-hormonet frisätts vilket leder till att mjölken släpps ut, men må bra-hormonet stimulerar också mjölkproduktionen, gör mamman mer socialt kompetent och lugn.

Har män må bra-hormonet?
– Män har i princip lika mycket må bra-hormoner som kvinnor och effekterna är i princip de samma d.v.s. det ökar social förmåga, lugnar och dämpar stress.

Förändras må bra-hormonet med åldern?
– Alla har må bra-hormoner, men halten går ner hos äldre om inte produktionen upprätthålls av närhet och beröring.

Varierar ivån av må bra-hormonet människor emellan?
– Ja det finns människor med lägre och högre nivåer av må bra-hormonet.

Vad beror skillnader i nivån på må bra-hormonet människor emellan på?
– Det vet man inte, men sannolikt finns det genetiska faktorer eftersom en individ tenderar att ha lika nivåer under mycket lång tid. Kanske ökar också halten av må bra-hormonet hos individer som vuxit upp under goda omständigheter.

Används må bra-hormonet kliniskt idag?
– Må bra-hormonet ges som dropp i samband med förlossning för att påskynda förlossningen och efter förlossningen för att dra ihop livmodern och förhindra blödning. Må bra-hormonet frisätts och må bra-hormonets effekter induceras också vid olika typer av beröringsterapier men också vid interaktion mellan människa och djur, särskilt hund.