Tyngdtäckets popularitet har varit explosionsartad och får allt större uppmärksamhet av forskare världen över. Inte minst efter vittnesmål om täckets positiva effekter på sömn och hälsa från användare, patienter och studier. Låt oss reda ut vad vi vet – och inte vet om tyngdtäckets effekter.
Här hittar du alla våra tyngdtäcken.
Tyngdtäcken har använts som hjälpmedel inom den svenska sjukvården i snart 15 år. Till exempel har arbetsterapeuter föreskrivit tyngdtäcken till patienter som kämpar med sömn-, oro- och ångestrelaterade problem. Vittnesmål om användandets fördelar har startat en jakt efter mer klinisk evidens på tyngdtäckets effekter. Ett område som får allt större uppmärksamhet av forskare världen över, vilket avspeglas i antalet vetenskapliga studier.
Vetenskapliga studier har visat (1) att närhetshormonet oxytocin ökar vid något som kallas DPS (Deep Pressure Simulation), vilket uppnås genom att applicera ett tryck på huden som aktiverar de djupt liggande hudreceptorerna. Oxytocin är framförallt kopplat till avslappning och lindring av stress och ångest, vilket i sin tur kan bidra till snabbare insomning och högre sömnkvalitet.
Eftersom tyngdtäcken applicerar ett tryck mot huden, och många användare rapporterar att de upplever en lugnande effekt, är en rimlig hypotes att tyngdtäcken kan åstadkomma en DPS-effekt. Ett naturligt hjälpmedel för den som av olika anledningar kämpar med sömnbrist.
Det är också med anledning av det här resonemanget som svensk sjukvård skrivit ut tyngdtäcken på recept till patienter med till exempel svåra sömnproblem, demens, anorexi och barn som vuxna med ADHD.
Du kan kontakta din vårdcentrals arbetsterapeut för att se över möjligheten att få ett tyngdtäcke utskrivet på recept.
2015 publicerades en vetenskaplig studie (2) om tyngdtäckets positiva effekter, som undersöker effekterna av kedjetäcken på insomni. Cirka 30 deltagare fick välja att sova med ett täcke som vägde sex, åtta eller tio kilo under fyra veckor för att undersöka både fysiologiska (objektiva) och självupplevda (subjektiva) effekter.
Till exempel använde deltagarna en så kallad aktigrafiklocka. En Aktigraf är ett mätinstrument som bärs på handleden likt ett armbandsur och som kontinuerligt mäter och samlar in bland annat rörelse, aktivitet och ljus för att avgöra om bäraren sover. Med en Aktigraf går det att utläsa aktivitet under ett dygn samt information om bland annat sömneffektivitet och antal uppvaknanden under natten. I detta fall visade resultatet att tyngdtäcket bidrog till lugnare sömn, med en minskad rörelseaktivitet under natten. Deltagarna självrapporterade även om bekvämare och säkrare sömn med bättre kvalitet.
Sammanfattningsvis drar studien slutsatser att tyngdtäcket kan hjälpa till att minska sömnlöshet, och kan erbjuda ett icke-farmakologiskt alternativ för att förbättra sömnkvalitet.
Just svårigheten att designa ett placebotyngdtäcke och därmed en placebo-kontrollerad studie, där resultatet kan kontrolleras mellan olika grupper, har varit en del av utmaningarna med att kliniskt bevisa effekten av tunga täcken. Men den senast publicerade vetenskapliga studien från 2020 har lyckats med just detta (3) då den är den första placebo-kontrollerade studien på området, finansierad av Stockholms stad och utförd vid Karolinska Institutet.
Här konkluderar forskarna att kedjetäcken, som är en typ av tyngdtäcke, är ett säkert och effektivt ingripande för insomni för patienter med bland annat allvarlig depression, bipolär sjukdom, generaliserat ångestsyndrom och hyperaktivitetsstörning som ADHD.
Patienterna fick under fyra veckor sova med antingen ett lättare placebotäcke på 1,5 kilo eller ett tyngdtäcke på 8 kilo. Resultat visade bland annat att patienter med tyngdtäcket fick:
Inga allvarliga biverkningar inträffade, och patienter sov vidare med tyngtäcke visade fortsatt positiv effekt när studien följdes upp tolv månader senare.
Läs mer om studien och en intervju med överläkaren och forskningsledaren Mats Adler här.
Med detta sagt, råder för närvarande ingen vetenskaplig konsensus om tyngdtäckens effekter. Istället konstaterar det vetenskapliga samfundet att fler studier behövs innan vi med säkerhet kan konstatera om tyngdtäcken har några medicinska effekter(4).
Faktaruta: Typer av tyngdtäcken
Patienterna som deltog i den placebo-kontrollerade studien(3) visade inga allvarliga biverkningar på användandet av tyngdtäcket.
Ett resultat som går i linje med påståendet att det finns mycket få risker att använda just tyngdtäcken.
Dock rekommenderar CURA of Sweden inte tyngdtäcken för barn under två år, då det är viktigt att användaren själv kan hantera täcket och orkar lyfta av tyngdtäcket från kroppen.
Tunga tyngdtäcken kan även vara olämpligt för personer som lider av till exempel:
Om du lider av allvarligt nedsatt hjärt- eller lungkapacitet, nedsatt muskelfunktion eller ökad känslighet för trycksår bör du rådgöra med din läkare innan användning.
CURAs vision är att hjälpa alla människor att sova bättre. Därför jobbar vi för att bidra och stödja till ett bättre kunskapsläge i frågan om tyngdtäckets effekter på sömn och hälsa. Nedan listas initiativ och subjektiva studier och tester där vi är med för att lära oss mer om tunga täcken och hur det påverkar oss.
Kvantitativa kundundersökningar
CURA of Sweden genomför regelbundna kvantitativa kundundersökningar med syfte att ta reda på hur användarna själva upplever användning av CURAs tyngdtäcken. Det är från en av dessa undersökningar, med 450 deltagare, som yttrandet 9 av 10 upplever bättre sömn” hör hemma.
CURA of Sweden finansierar en pågående vetenskaplig studie om tyngdtäcken som utförs vid Uppsala Universitet under ledning av hjärn- och sömnforskaren Christian Benedict, samt hormonforskaren Kerstin Uvnäs-Moberg.
Studien undersöker tyngdtäckets effekter på friska, vuxna deltagare, och kommer bland att inkludera mätningar på insomningstid och nivåer av oxytocin, melatonin och kortisol, samt hjärtslagsvariation.
Studien är pre-registrerad och förväntas publiceras under andra halvan av 2021. Läs mer om studien här.
Texten är publicerad: 27 maj, 2021
Senast uppdaterad: 30 maj, 2021
Referenser
1. Uvnäs-Moberg K, Handlin L, Petersson M. Self-soothing behaviors with particular reference to oxytocin release induced by non-noxious sensory stimulation. Front Psychol. 2015;5:1529. Published 2015 Jan 12. doi:10.3389/fpsyg.2014.01529. Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4290532/
2. Ackerley, R., Badre, G., & Olausson, H. (2015). Positive Effects of a Weighted Blanket on Insomnia. Journal of Sleep Medicine & Disorders, 2(3), 1–7. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-135360
3. Ekholm B, Spulber S, Adler M. A randomized controlled study of weighted chain blankets for insomnia in psychiatric disorders. J Clin Sleep Med. 2020 Sep 15;16(9):1567-1577. doi: 10.5664/jcsm.8636. PMID: 32536366. Hämtad från https:// pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32536366
4. Eron K, Kohnert L, Watters A, Logan C, Weisner-Rose M, Mehler PS. Weighted Blanket Use: A Systematic Review. Am J Occup Ther. 2020 Mar/Apr;74(2):7402205010p1-7402205010p14. doi: 10.5014/ajot.2020.037358. PMID: 32204779. Hämtad från https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32204779/
CURA of Sweden
© curaofsweden.com 2024. Alla rättigheter förbehålles