Sömnen påverkar vår hälsa och vårt dagliga välmående, men hur viktigt den faktiskt är kan vara svårt att få ett grepp om. Faktum är att ihållande sömnbrist kan få stora konsekvenser. Nedan listas några av sömnforskningens upptäckter.
Här hittar du alla våra tyngdtäcken.
Innehållet i den här artikel kan vara känslig läsning. Om du har lätt för att bli orolig, kämpar med ångest eller har svåra sömnsvårigheter, är det kanske bäst att du avstår från att läsa detta.
Sömnbrist gör att cellerna i kroppen blir mindre mottagliga för insulin. Detta innebär att cellerna inte tar emot glukosen från blodet, vilket i sin tur resulterar i att blodkärlen täpps till av glukos. De senaste årens upptäckter har gjort att sömnbrist ses som en av de viktigaste faktorerna för att utveckla typ 2-diabetes.
I en studie fick friska vuxna människor med normala blodsockernivåer sova fyra timmar per natt i sex dygn. De sjunde dagen var deltagarna 40 procent sämre på att absorbera en normal dos av glukos. Om en läkare såg dessa värden skulle han säga att patienten var i förstadiet av diabetes och omedelbart föreskriva åtgärder för att hindra utvecklingen av en obotlig typ 2-diabetes. Liknande försämringar har observerats i mildare fall av sömnbrist.
Sömnbrist ökar nivåerna av Ghrelin, det hormon som reglerar hungerkänslor. Samtidigt minskar nivåerna av Leptin, det hormon som styr mättnadskänslorna. Dessutom sjunker aktiviteten i de delar av hjärnan som styr förnuftets inverkan över våra impulser, medan de som genererar drifter och behov ökar i aktivitet.
Vetenskapliga experiment har visat att tre till fyra timmars sömnbrist resulterade i en ökning av den dagliga konsumtionen med 3OO kalorier, även om den dagliga motionen är densamma. Utslaget på ett år innebär detta en viktökning på 5,6 kg.
Vid fri tillgång till snacks, ökade kaloriintaget mellan de utsövda och de undersövda till det dubbla.
En annan sak att ta i beaktning är att intaget inte ökar lika mycket för all sorts föda. Konsumtionen av socker-, salt- och kolhydratrika födoämnen ökade med 30-40 procent jämfört med protein- och fettrika födoämnen, vilka ökade med 10-15 procent.
Läs mer om sömnens betydelse för vikt.
Att sömn har en betydande inverkan på immunförsvaret är idag en vedertagen sanning. I en av de mer ambitiösa studierna på områden lät forskarna spruta upp vanligt förkylningsvirus i människors näsor, varefter dessa stackare fick vistas på laboratorium för intensiv övervakning under en vecka.
Forskarna analyserade saliv, snor och blod från deltagarna och kunde på så vis få ett objektivt mått på hur hårt viruset hade slagit. Sedan korrelerades datan med hur många timmar deltagarna hade sovit veckan innan deras kroppar tog emot viruset.
Resultatet visade ett klockrent linjärt samband. Ju mer du sov desto lägre infektionsbenägenhet. Av de som sovit mer än sju timmar i genomsnitt blev under 2O procent infekterade. Av de som sov fem timmar i genomsnitt blev nästan 50 procent. infekterade.
Immunförsvaret har en typ av elitstyrka som kallas NK-celler (natural killer-celler). Dessa celler har bland annat uppgiften att finna och eliminera cancerceller.
När friska unga män i en undersökning sov fyra timmar per natt, sjönk deras NK-celler med 70 procent. En annan av immunförsvarets viktigaste försvar, de sk M1-cellerna, minskade också vid sömnbrist.
Följderna av detta visade sig i en studie med 25.OOO deltagare, vilken visade att deltagare som sov mindre än sex timmar löpte 4O procent högre risk att utveckla cancer än deltagare som sov mer än sju timmar. I en annan studie jämfördes utvecklingen av cancerceller hos möss som sov normalt med dem hos möss som hade sömnstörningar. Efter fyra veckor hade de möss som sovit dåligt 200 procent högre cancertillväxt än de möss som sovit normalt.
Studier visar att kvinnor som sover mindre än sex timmar per natt har 2O procent mindre av det hormon som påverkar deras chanser att bli befruktade. En utförlig studie med 100.000 kvinnor som har pågått i flera decennier visade att kvinnor som har oregelbundna arbetstider (och därför troligen en delvis störd sömn) löper 8O procent högre risk att få problem med nedsatt fertilitet. Sömnbrist ökar också risken för missfall under de första tre månaderna av graviditeten.
Även mäns fortplantningssystem drabbas negativt av sömnbrist. En undersökning gjord på friska män i 25-årsåldern visade att fem timmar sömn per natt i en vecka resulterar i en så rejäl sänkning av testosteronnivåerna att de efter veckan var lika låga som en typisk 40-årings värden. Därtill visar det sig att män som anger att de sover dåligt har nästan 3O procent färre spermier än män som sover bra. Dessutom är deras spermier ofta deformerade och deras testiklar betydligt mindre jämfört med utsövda män i samma ålder.
Efter att ha sovit 6 timmar per natt i en veckas tid, hade aktiviteten ändrats i 711 gener. Vissa av dessa hade blivit mindre aktiva medan andra hade en förhöjd nivå av aktivitet. De gener som blev mindre aktiva var bland annat de som ser till att matsmältningen och immunförsvaret fungerar normalt. De gener som blev mer aktiva var bland annat de som var kopplade till faktorer som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar, cell stress och kronisk inflammation.
Det har också visat sig att sömnbrist skadar änden på kromosomerna, vilka är de strukturer som våra gener byggt upp. När dessa ändar, vilka kallas telomerer, skadas; är kromosomen inte längre sluten, och dina gener riskerar att skadas. Denna typ av skada kan jämföras med den typ av förändring som drabbar telomererna när de åldras. En 30-åring med sömnbrist kan alltså biologiskt sett anses äldre än en 30-åring med god sömn, vad det gäller telomerernas tillstånd.
CURA of Sweden
© curaofsweden.com 2024. Alla rättigheter förbehålles