I snitt drömmer vi två timmar varje natt vare sig vi minns drömmarna eller inte. Drömmar är en psykisk upplevelse under sömnen, ett förändrat medvetandetillstånd som människor fascinerats av i urminnes tider.

Drömmar kan vara storslagna äventyr eller behagfulla fantasiupplevelser. Men de kan också snabbt förvandlas till skrämmande mardrömmar.

Därför är sömnen så viktig

Sömn är oerhört viktigt för alla, men särskilt för barn och unga eftersom tillväxthormonet utsöndras under sömnen. Kroppen får vila och hjärnan lagra kunskap och bearbeta dagens händelser. Men sömnen är inte alltid skön och vilsam. Ibland störs sömnen av mardrömmar.

Varför drömmer vi mardrömmar?

Vi drabbas alla någon gång av mardrömmar där ett vidrigt drama, värre än verkligheten, spelas upp och vi kanske vaknar svettiga med bultande hjärtan. De uppkommer oftare under perioder av stress eller känslobelastning och de vanligaste mardrömmarna gäller situationer där vi känner oss hotade.

Vanligt med mardrömmar hos barn

Mardrömmar är särskilt vanliga hos små barn och hör till deras utveckling. Vid stora förändringar i barns liv som en skolstart, en flytt eller en skilsmässa har de ofta fler mardrömmar. Detsamma gäller om barnet är förkylt och har feber.

Ettåringar sover ofta lite sämre eftersom det händer mycket i deras utveckling och liv och de dessutom redan har en livlig fantasi. Det är helt normalt.

Hälften av alla barn i tre till sex års ålder har ofta mardrömmar, enligt amerikansk forskning. Det blir mindre vanligt med åldern, men fortfarande har vart femte barn i åldrarna sex till tolv år mardrömmar.

Om barnet har mardrömmar varje natt

Mardrömmar kan infalla någon enstaka gång eller väldigt ofta, det beror helt på barnet. Om barnet ofta får mardrömmar kan det kämpa emot för att gå och lägga sig och få ångest inför att somna, eftersom barnet är rädd att mardrömmen ska komma tillbaka. Det är inte ovanligt och kan bero på olika faktorer som fantasier eller verkliga händelser som barnet bearbetar i mardrömmen. Ofta förekommer monster, troll och spöken i mardrömmarna hos 3–5 åringar. Sedan blir mardrömmarna mer verklighetstrogna med teman som döden och att någon barnet känner skadas.

Om barnet blir oroligt kring läggningsdags är det viktigt att hålla fast vid rutinerna, trösta barnet och få det att känna sig tryggt och lugnt genom att läsa saga, tända en nattlampa och låta det ha gosedjur hos sig. Att använda sig av sömnschema kan vara en lösning.

Hur hjälper jag mitt barn med mardrömmar?

Lugna och trösta barnet och hjälp det att somna om igen genom att hålla om och prata lugnt. Men håll inte på för mycket, då kan barnet tro att det verkligen finns något farligt att vara rädd för och upplevelsen kan förstärkas.
Låt barnet förstå att det alltid är välkommet och tryggt hos föräldrarna. Tala om för barnet att föräldrarna, eller någon annan vuxen sover i närheten.
Om det blir för rörigt med barnet i föräldrarnas säng, prata med barnet om att det gärna får krypa ner hos er men utan att väcka någon. Ett annat alternativ för att lugna barnet är att se till att barnet har en större säng så en förälder kan sova hos barnet så den andra föräldern får sova vidare ostört. Eller ställ en extrasäng eller madrass bredvid föräldrasängen eller barnets säng.
Läs sagor om rädslor och prata om mardrömmarna med barnet. Kan barnet själv berätta var det tror de kommer ifrån? Försök förstå om barnet sett eller upplevt något hemskt på exempelvis tv eller nyheterna.
Ta barnets mardrömmar och upplevelser på allvar. Det hjälper inte att säga till ett litet barn att troll och spöken inte finns. I vissa åldrar är dessa högst verkliga för barnet.
Att tända en nattlampa i barnets rum kan vara till hjälp.
Prata gärna med barnet om mardrömmen om det vill det dagen efter.

Mardrömmarna kommer minska med åldern även om vi alla vet att vi kan få dem även som vuxna. Om ditt barn verkligen lider av mardrömmarna även under dagtid och har svårt att sova under en längre period kan du höra av dig till barnavårdscentralen, vårdcentralen eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning. Det finns hjälp att få.

Parasomnier

Mardrömmar, nattskräck och sömngång är alla mänskliga beteenden som ingår i gruppen parasomnier. Mardrömmar är betydligt vanligare än nattskräck.

Gå i sömnen

Sömngång kan vara ärftligt och är vanligast hos barn i fem till åtta-års åldern. Det kan bero på feber, stress eller sömnbrist eller att barnet är kissnödigt. Det inträffar ofta när sömnen är som djupast några timmar efter att barnet somnat. Under sömngång kan barn ramla och slå sig i trappor eller mot möbler och det händer att barn går ut genom ytterdörren. För att hjälpa ditt barn som går i sömnen kan du lugnt ta det i handen eller armen och leda det tillbaka till sängen. Det är ofta svårt att få kontakt med ett barn när det går i sömnen. Så undvik att väcka det. För att motverka sömngång, se till att barnet kissat ordentligt innan det går och lägger sig.

Nattskräck

Framför allt barn i förskoleåldern drabbas av nattskräck men det kan försätta längre upp i åldrarna. För barn är dessa år ytterst händelserika, och det utan att något traumatiskt behöver inträffa.

Barn som har nattskräck skriker högt i sömnen och verkar väldigt rädda och ledsna. Barnet är förvirrat och det går inte att få kontakt med barnet trots att det ser ut att vara vaket. Barnet är kanske aggressivt och puttar undan den som försöker trösta.

Barnet somnar ofta om snabbt efter händelsen och minns sällan något dagen efter till skillnad från mardrömmar som det ofta kan ta tid att somna om efter. Kom ihåg att det inte är farligt. Nattskräck förekommer ofta under nattens första del, ibland så tidigt som en timme efter att barnet somnat. Mardrömmar däremot inträffar ofta under nattens senare del.

Även nattskräck kan vara ärftligt och kan triggas av samma anledningar som sömngång.

Vad gör jag om mitt barn har nattskräck?

Väck inte barnet. Hjälp barnet somna om genom att lugnt sitta bredvid. Om nattskräcken kommer ungefär vid samma tid varje kväll kan du väcka barnet försiktigt en kvart innan så att det bara ruckas lite ur sin djupsömn där nattskräcken brukar inträffa. Vissa föräldrar hävdar att barnet blir lugnare om de lyfter upp barnet och sedan snabbt lägger ned det i sängen igen.

För de allra flesta är nattskräck och sömngång fenomen som växer bort av sig själva. Men om ditt barn lider av sina sömnsvårigheter och du upplever att sömngången är ett problem eller barnet ofta har nattskräck kan du kontakta barnavårdscentralen, vårdcentralen eller barn- och ungdomsmedicinsk mottagning för råd och hjälp.